Birgit Swenson,
email: birgitswenson@gmail.com

2020-05-19

Coronaviruset (cv) har skrämt upp nästan en hel värld vilket inte är förvånansvärt med hänsyn till cv:s många konsekvenser. Människor har drabbats på olika sätt av skadeeffekter som är svåra att jämföra.

Naturligt nog läggs mycket pengar och energi på att försöka förhindra
smittspridning och få fram ett patenterbart botemedel samt vaccin. Men det tar
lång tid att utveckla verksamma substanser mot ohälsoeffekter. Vi behöver finna en annan, snabbare och billigare väg att motverka cv-relaterade problem. Blickar på effekter av andra bakterier eller virus samt toxiska ämnen kan ge en vägledning om vad som bör fungera.

Hur verkar Coronaviruset?

VARFÖR kan viruset orsaka nedsatta funktioner, sjukdom?
Vad kan man göra utöver yttre skyddsåtgärder för att förhindra dess spridning och utveckling?

Viruset eller snarare dess förstadium, flyger omkring i luften styrt av
luftmolekylernas stötar. Det är ingen levande organism utan saknar all förmåga att kontrollera sin väg.

Emellertid – har det tur – kan det kollidera med en levande organism som har
något det vill ha. Står turen sig kan viruset komma så nära sitt eftersökta ämne att det kan etableras en kontakt. Inget virus kan leva utan tillgång till ett specifikt ämne hos en annan organism. Är betingelserna de rätta dvs de reaktiva centra vända mot varandra och aktiveringsenergi tillgänglig kan viruset ta ett glädjeskutt ty nu är det en liten levande organism som kan fortsätta att involvera sig i värdorganismens reaktioner. Framför allt måste det kunna ta del av energigenererande reaktioner ty energi är villkoret för dess fortsatta existens.

Maskrosor byggda för spridning - Vetenskapsradion Nyheter ...

Man kan likna viruset vid ett maskrosfrö som flyger omkring helt slumpartat utan
styrförmåga. Landning i rätt miljö med tillgång till näring, vatten och värme medför att det får liv och börjar växa.

Vad är det då viruset måste ha för att utvecklas?
Det vet jag inte – och ingen annan heller. Men det spelar ingen roll ty jag vet att det är en oxidationsprodukt som bildas i samband med nedsatta energigenererande reaktioner vilket belyses av följande.

Energigenererande Se-funktioner — grunden för allt aeorobiskt liv. Under min diskbänk står en flaska med 1 l saltvatten från Västkusten med en tillsats av ¼ tsk natriumselenit (oorganiskt selen, Se). Det är mitt gödningsmedel för mina växter.

Jag har en fantastisk amaryllis som blommar om med två kraftiga stänglar 75-80
cm höga med 6 underbara röda blommor på varje. Stänglarna står rakt helt utan
stöd.

Mina 5 orchidéer och några kaktusar blommar också om. Saltvatten innehåller alla de spårämnen som växter, djur och människor behöver men vars mängd är svårbestämd då den är så liten. Konsekvensen blir att det är svårt att säga när ett bristtillstånd föreligger. Selen är det spårämne som vi trots dess oerhört viktiga betydelse löper störst risk att få för lite av. Dessutom inaktiveras det genom stark bindning till flera substanser och det krävs både oorganiskt (Se-salter) och organiskt (bundet till kolföreningar) för att få den Se-länk vi måste ha som skydd mot oxidation genom anlagring av syre. Skyddet är en förutsättning för fortlöpande transport av elektroner eller väte till syre för frigöring av energi, Se-funktioner (1,2).

De substanser som vi tilldelar toxiska egenskaper har alla effekter på ämnen som kan kopplas till Se-funktioner. Flera metaller (3,4) och halogenorganiska ämnen (5) inaktiverar selen. T ex fenoxisyror, nikotin (6), samt anilin och aromatiska nitroföreningar som bildar NO, förhindrar av olika anledningar elektron-transporter till syre vilket lyckligtvis kan motverkas genom tillförsel av andra substanser(aromater med minst två hydroxi- och/eller amino-grupper)(7,8). Metanol, etylenglykol m fl motverkar frisättningen av acetylgruppsinducerat H eller elektroner genom att ockupera receptorn utan att kunna bilda acetylgrupper. Överskott av etanol puttar undan dem och aktiverar systemet igen. Det finns således toxiska effekter av olika slag, som kan motverkas. Kravet på positiva resultat är dels att man vet vilka ämnen som behövs, dels att förloppet inte är så snabbt att man inte hinner med en motåtgärd, vilket tyvärr en kemist som skulle pröva paration fick erfara.

Bakterier och virus – till skada eller nytta?

Utöver främmande substanser kan vi få hälsoproblem genom exposition för (stora doser) bakterier eller virus (bv). De karakteriseras av att de reagerar med och kan dra nytta av någon substans som bildas då en energigenererande Se-funktion är nedsatt. Organismen berövas därmed energi vilket alltid leder till ohälsa av något slag. Men även om man inte vad bv utnyttjar kan man motverka deras negativa effekter.

Det finns många exempel på detta och jag skall redogöra för några. För rätt många år sedan drabbades framför allt barn och ungdomar i Keshan, en provins i Kina, av en hjärtsjukdom som heter Keshan disease och som i värsta fall ledde till döden genom att musklers funktioner slogs ut. Man fann att många av de sjuka hade ett virus som heter coxsackievirus, som i lite olika former kan drabba människor eller djur med Se-bristrelaterade hjärtproblem. Tillförsel av selen medförde en dramatisk minskning av antalet sjuka (9)

En selenbrist var orsaken till en bildning av något som viruset ville ha, förvisso en oxidationsprodukt. HIV och AIDS illustrerar verkligen den frågeställning som fortfarande existerar.

Är virus orsaken till sjukdom?

Uppfattningarna är delade men det kan inte förnekas att tillskott av selen förbättrat AIDS-tillstånd, ofta radikalt, samtidigt med en minskad halt av HIV. Den energigenererande reaktionen med peroxider och väte till vatten katalyseras av Se-enzymer (Gpx) och ger följaktligen oxidationsprodukter utan Se-aktivitet (1,2). Någon av dessa utnyttjar HIV och de nedsatta funktionerna ger upphov till energibristrelaterad ohälsa, AIDS. En tillförsel av Se och tre aminosyror som Gpx är beroende av, glycin, glutamin och cystein, främjar Gpx-aktiviteten och reducerar höga HIV-halter. Hälsotillståndet förbättras som en följd av den energi som genereras när syret reduceras (i peroxiderna). Det är uppgiften för Gpx liksom för de andra Se-enzymerna.

Salmonella är en välkänd bakterie som kan drabba både djur och människor. Salmonellabakterier saknar förmågan att producera mjölksyra. Däremot har de gott om ett enzym som sönderdelar den till pyrodruvsyra och H och de kan säkert dra nytta av energin som frigörs. Därför är det främst organismer med en hög halt mjölksyra som drabbas. Normalt skall en organism inte ha för stora depåer av mjölksyra ty den är resultatet av en jäsningsprocess initierad av nedsatta respirations-processer (Se-funktioner) vilket medför brist på energi. En låg Seaktivitet bäddar därför för en högre påverkan av bakterien med skadliga effekter då energiutbytet är lågt. I måttlig omfattning, vid en normal Se-aktivitet, kan salmonellan däremot vara till gagn då pyrodruvsyra är utgångsmaterialet till citronsyracykeln som genererar energirikt H.

De bakterier som orsakar kolera och pertussis (en väldig hosta) har enzymer som deaktiverar arginin (anslutet till G-proteiner). Det leder till ett dominerande passivt tillstånd med en överproduktion av cGMP på bekostnad av GMP som reglerar det aktiva stadiet.

2005 fick två australiensare, B. Marshall och R. Warren Nobelpriset för deras upptäckt att en bakterie, Helicobacter pylori (HBP), förorsakar magkatarr, magsår och magcancer. De rönte stort motstånd i början men fick gehör sedan Warren utsatt sig själv för ett experiment. HBP har en hög halt av ett enzym, ureas, som sönderdelar urinämne till koldioxid och ammoniak vilket indikerar att den är beroende av urinämne, en slutlig oxidations-och avfallsprodukt i urinämnescykeln då arginin övergår till ornitin (1).
Men ornitinet skall återbildas till arginin vilket kräver tillgång till koldioxid och ammoniak. HBP hjälper följaktligen till i denna viktiga process, precis som salmonella beträffande mjölksyra.

Kreatin, som förser muskler med energi, har samma reaktiva grupp som arginin. Båda fungerar som elektrontransportörer till syre och oxideras under anlagring av syre utan en aktiv Se-länk. Då bildas NO som skyddar mot ytterligare syreoxidationer under passiva faser (1,2). Om dessa förlängs med ökad NObildning som konsekvens är Se-aktiviteten bristfällig. C:a hälften av selenet hos människor finns i musklerna (10). Som kan förväntas är korrelationen mellan NOhalt och träning positiv (11).

Bevisligen finns bakterien också hos friska individer men i mycket låga halter hos barn och ungdomar. De har generellt genom sin låga ålder fortfarande väl fungerande Se-reaktioner med låg frekvens av nedbrytande oxidationer som medför en lägre förekomst av bv än hos vuxna. En hög HBP-halt indikerar däremot en abnorm oxidations-frekvens.

I dessa exempel på hur bakterier och virus kan tyckas vara orsaken till ohälsobesvär är de faktiskt enbart effekter av ett allvarligt grundproblem –bristande Se-funktioner p g av för låga halter av en eller flera substanser. Arginin finns i många system som en viktig H-transportör och NO-bildare. Vilket system som drabbas av olika bv är sannolikt beroende av till vilket protein arginin är bundet.

En deaktivering av arginin och överproduktion av cGMP är förenat med ökad skadlig bildning av NO betingad av nedsatta Se-funktioner (12). När bv väl hittat sin oxidationsprodukt medför reaktionen att H-transporter främjas. Bv är små men nödvändiga byggelement i det enorma byggkomplex som högre stående organismer utgör.

Men……………..fungerar inte Se-styrda H-transporter är oxidationsprodukter och brist på energi ett faktum som resulterar i hälsoproblem. Bv har goda avsikter men de spolieras av nedsatta Se-funktioner som tyvärr förstärks genom bv:s missriktade ambition att utnyttja oxidationsprodukter till att aktivera system. Inga ämnen har lika stor makt över livsgnistan som syre och selen. Det är lätt att bedöma risker för en syrebrist men det är mycket svårare att se när en för låg Seaktivitet hotar.

Naturen har alltid och kommer alltid att utnyttja samma system. Naturligtvis kan
hälsodefekter i samband med coronavirus också relateras till bristande Sefunktioner vilka är låga hos alla med uttalade hälsoproblem. Det finns ingen grund för någon annan uppfattning.

När Coronaviruset hotar oss – vilka vapen har vi?

I en intervju med Dr Mikael Nordfors (YouTub) ger han exempel på substanser
som han har sett minskar ohälsoeffekter av cv: stora doser C-vitamin, ozon, väteinhalation, citruste (6-8 koppar/dag) samt hydroxychloroquine + Zn (220 mg/dag).

Det har också rapporterats om att glutation, det ämne som levererar H till Gpx,
hade mycket positiv effekt på allvarliga andningsbesvär hos två cv-patienter.
Glutation består av just de tre aminosyror som är verksamma mot HIV Väte är bränslet för alla energigenererande reaktioner då det reagerar direkt med syre. Men det krävs ämnen som kan transportera det till syre och dessa transportkedjor kan ha bristfälligheter. När reaktioner med väte är nedsatta framstår metylenblått tillsammans med glukos som bättre alternativ än rent väte eller glukos. Metylenblått som fungerar som en redoxindikator (tar upp eller avger elektroner beroende på potential) har utnyttjats sedan länge av kemister. Under senare år har det funnit viss medicinsk användning som förvisso skulle kunna mångfaldigas. Dess unika egenskap är att det lätt roffar åt sig väte från glukos (ett väte och en elektron) som det släpper direkt vid kontakt med syre utan anlagring av syre. Inga mellanhänder komplicerar förloppet. Metylenblåtts medicinska funktion är en kompensering av en låg Se-halt genom en mycket snabb energigenerering utan krav på medverkan av andra substanser än glukos som bränsle.

Patienter med en hög oxidationsgrad har en skadligt hög halt av NO, som ger upphov till methemoglobin. Det har ersatt hemoglobin men kan inte binda syre och saknar därmed förmågan att generera energi. Vid behandling i samband med chocktillstånd (13), hjärtoperationer (14,15), brännskador (16,17) m fl. har glukos och metylenblått gett lovande resultat.

Vid bestämning av en Se-halt hos en organism tillkommer värdena på inaktiverat Se p g av bindning till andra ämnen. Det ledde bl a till att man inte trodde att en Se-brist låg bakom älgsjukan ty i det län där dödligheten var högst var också Sehalten störst. Älgarna hade naturligtvis varit mest exponerade för Se-bindande ämnen i det länet (metaller, halogenorganiska ämnen) som hade en stor textilindustri. Många organismer är idag hotade/drabbade av en nedsatt Seaktivitet.

Vart har rådjuren tagit vägen?

Trots deras ständiga hunger som de delvis mättade under sina täta turer i min trädgård saknar jag dem. Endast några få rådjur har senaste tiden synts till i Västkustområdena.

Se-halten i blod har hos den engelska befolkningen minskat med 50 % mellan 1974 och 1991 (18). Det är knappast troligt att den ökat sedan dess. Innan EU-länderna slutade importera vete från USA var Se-halten i blodet hos engelsmän 60 mikrog/l. Nu är den lägre än 40. Den borde vara minst 65. Varför inte tillföra våra jordar lite selen, som det finns gott om i Bolidens depåer. Finnarna har gjort det med positivt resultat (19).

Naturen kan inte ljuga.

Naturen följer endast de lagar den själv upprättat. Den 28:e april publicerades ett brev till en tidskrift med resultat från jämförande studier av selenets inverkan på COVED19 i Kina (20). Selenhalten skiljer sig i flera olika provinser men är mestadels låg. 39-61 % av befolkningen har lägre dagligt intag än vad WHO/FAO rekommenderar – 26-34 µg/dag. Den mest Se-rika regionen är Enshi i Hubei — 550 +/- 307 µg/dag utan negativa effekter. Hubei är annars mycket Se-fattigt. I samma provins som det Se-fattiga Keshan är beläget var Se-intaget endast 16 µg/dag. Dödligheten var 5 ggr högre både där och i Hubei där Wuhan är huvudstad, jämfört med alla andra provinser. Tiden för tillfrisknande var 3 ggr högre. Det är förvisso så att den bästa grogrunden för både virus och bakterier är celler med nedsatt Se-aktivitet. De bildar de eftertraktade oxidationsprodukterna som tveklöst även försörjer coronavirus.

Det går inte längre att förneka att selenet har stor betydelse för hur allvarligt det är för en människa att komma i närkontakt med cv. Min uppfattning är att selen intar 1:a-platsen vad beträffar positivt inflytande på att motverka sjukdom relaterad till cv och andra bv. Det går inte längre att blunda för selenets oerhört dominerande roll i spelet om vår hälsa. Naturen kan inte simulera eller ljuga.

Selenet skulle snabbt få hjulen att rulla men i stället för att pröva – vilket skulle gå lätt att göra – accepteras en massa restriktioner som sägs ska skydda människor från viruset. Trots att många har fått information om Se och andra virusmotverkande ämnen och har vägar öppna att nå allmänheten har inte denna viktiga kunskap utnyttjats. Vilka har ansvaret för mångfalden ekonomiska problem som restriktionerna skapat?

 

Vilka har en ekonomisk misär för massor av människor på sitt samvete?

När en tydligen utbredd okunskap inom naturvetenskapen, främst kemin,
resulterar i åtgärder med för samhället horribla konsekvenser, värst uttalad i
ekonomiska tragedier, kan man undra över vart vi är på väg.

Referenser:
1. Nyberg-Swenson, B. E. 1999. The selenium link: The missing link in our understanding of biochemical trigger reactions? Medical Hypothesis, 1999, 52 (2), 125-131
2. Nyberg-Swenson, B. E. 2002. Is molecular oxygen, O2, the reactive radical behind oxidations of aut)oxidable agents to which the bases of DNA belong? Medical Hypothesis, 2002, 58 (3), 203-212
3. Leonzio C., Focardi S., Fossi C. Heavy metals and selenium in stranded dolphins of the
northern Tyrrhenian (NW Mediterranean). Sci. Total Environ. 1992; 119: 77-84
4. Ganther H. E. et al. Selenium: Relation to decreased toxicity of methylmercury added to diets containing tuna. Science 1972; 175: 1122-1124
5. Ianas O. et al. The influence of ”selenium organicum” upon the hepatic function of carbon tetrachloride poisoned rats. Rom. J. Intern. Med. 1995; 99 (1-2): 119-120
6. Swenson, Birgit E. 2012. A Method and a Surface Treatment Agent for
Preventing Biofouling on Surfaces under Water. Journal of Chemistry and Chemical
Engineering, 6 (3) (2012) 227-232
7. Swenson, Birgit E. 2014. Why does not the Interest for NO Synthase have the Right Focus? Journal of Chemical Engineering and Chemistry Research, 2 (4) (2014 )
8. S.S. Kumar, T.P. Devasagayam, B. Jayashree, P.C. Kesavan, Mechanism of protection
against radiation-induced DNA damage in plasmid pBR322 by caffeine, Int. J. Radiat. Biol. 77 (5) (2001) 617-623.
9. Hoffmann PR, Berry MJ. The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res 2008;52:1273–80.
10. Oster, O., Schmiedel, G. & Prellwitz, W. The organ distribution of selenium in German
adults. Biol. Trace Elem. Res. 1988, 15, 23-45.
11. Jungersten, L. et al. Both physical fitness and acute exercise regulate nitric oxide formation in healthy humans. J. Appl. Physiol. 1997, 82 (3), 760-764.
12. Swenson, Birgit E. 2014. The conditions for Se-enzymes, NO, cGMP and LDL to be formed and how they are connected with each other. Journal of Chemistry and Chemical Engineering, 8 (3) (2014) 278-285
13. Heemskirk S von Haren FM, Foundraine NA, et al. Short-term beneficial effects of methylene blue on kidney damage in septic shock patients. Intensive Care Med, 2008;34(2):350-4.
14. Piraccini E, Agnoletti V, Corso R, et al. The use of methylene blue in the abdominal aortic surgery: a case report. HSR Proceedings in Intensive Care and Cardiovascular Anesthesia. 2010;2:215–18.
15. Evora PR, Ribeiro PJ, Vicente WV, et al. Methylene blue for vasoplegic syndrome treatment in heart surgery: Fifteen years of questions, answers, doubts and certainties. Rev Bras Cir Cardiovasc. 2009;24:279–88.
16. Farina IA jr, Celotto AC, da Silva MF, Evora PR. Guanylate cyclase inhibition by methylene blue as an option in the treatment of vasoplegia after a severe burn. A medical hypothesis. Med Sci Monitor, 2012;18(5):HY13-17.
17. Jaskille AD, Jeng JC, Jordan MH. Methylene blue in the treatment of vasoplegia following severe burns. J Burn Care Res. 2008;29:408-10.8.
18. K.M. Brown, K. Pickard, F. Nicol, G.J. Beckett, G.G. Duthie, J.R. Arthur, Effects of organic and inorganic selenium supplementation on selenoenzyme activity in blood lymphocytes, granulocytes, platelets and erothrocytes, Clin. Sci. (Lond.) 99 (6) (2000) 579-581.
19. Aro, A.; Alfthan, G.; Varo, P. Effects of Supplementation of Fertilizers on Human Selenium Status in Finland. Analyst 1995, 120, 841-843.
20. Jinsong Zhang et al. Association between regional selenium status and reported outcome of COVID-19 cases in China. The American Journal of Clinical Nutrition, 28 April 2020. Letters to the editor.
Bok: Naturens Hemlighet, Birgit Nyberg-Swenson, 2010.