Jan Johansson

Tyreoideastimulerande hormon – Wikipedia

Hormoner är mycket viktiga.

https://www.provsvaret.se/produkt/skoldkorteltest/?gclid=Cj0KCQjw-_j1BRDkARIsAJcfmTE7I_p_f_pcFRhmnCtTkd-eiBpfAMlluK7njjOburAJUcNOguWHkVwaAgo_EALw_wcB

De driver, styr och reglerar alla organ och funktioner i kroppen.

De framställs bland annat av sköldkörteln, T1, 2, 3, 4.

Med blodprov mäter man ett TSH-värde, som skall vara högst 2,5.

TSH är en beställningssignalsubstans, som beställer fram fler hormoner, om nivån på dessa är för låg.

Ett högt TSH-värde tyder på ett för lågt hormontal.

Hormonerna följer med blodet runt i kroppen.

Om sköldkörteln av någon anledning inte kan producera tillräckligt med hormoner och att dessa därför blir för få i blodet, så kallas detta sjukdomsproblem ”hypotyreos”, kanske med tillägget ”typ 1”.

Men om det finns tillräckligt med hormoner i blodet, så kan det ändå vara hormonproblem, därför att hormonerna behöver fästa sig till kroppens celler, för att få dessa celler att utföra sin arbetsuppgift.

Om hormonerna inte kan fästa sig till kroppens celler, kallas detta ”hypotyreos typ 2” eller ”hypo2” eller vävnadshypotyreos.

Problemet kan då vara att kortisolnivån i kroppen är för låg eller att binjurarna inte kan framställa kortisol i tillräckligt hög grad. Kortisol behövs för att binda hormonerna till kroppens celler, för att dessa celler skall agera. Hela kroppen och alla organ består av celler.

Tar kortisolet slut så stannar alla organ direkt.

Därför behövs vid upplivningsförsök, adrenalin, som liknar kortisol, men är starkare, syre- syrgas, och en elektrisk impuls.

Kortisol är det viktigaste hormonet.

Vid giftproduktion i kroppen, gift som kommer från borreliaparasiten eller candidasvampen eller amalgam-kvicksilver i tänderna, så sjunker kortisolnivån, binjurarna blir uttröttade, kanske på grund av en högre kortisolförbrukning av reningsorganen lever, njurar och lymfkörtlar, som måste arbeta mer med att rena ut gift.

Detta med lägre kortisolnivå innebär att hela livskraften i alla avseende blir mindre och svagare.

Detta kallas hypo2.

Detta är samma symptom vid hypo2 som vid ”hypo1”,

hypotyreos, sköldkörtelproblem, som vid borrelia (kronisk), systemisk candida albicans (förutom jäsning), ME och så vidare, därför att resultatet blir detsamma, även om orsaken varierar.

Stress eller gift, som tröttar ut binjurarna.

Vissa människor är känsliga för elektromagnetisk påverkan, som stör det egna signalsystemet.

Det biologiskt aktiva kortisolet utgör endast 5% av det totala kortisolet i blod. Dessa 5 % kan bara mätas med salivkortisolprov.

De övriga 95 % av kortisolet är proteinbundet och biologiskt inaktivt.

Från huvudet kommer en beställningssignalsubstans som heter ACTH, som beställer fram mer kortisol-adrenalin, vid behov. ACTH motsvarar motivation.

Kortisol är liv, utan kortisol inget liv.

Apotekets motsvarighet heter kortison. Det mest prisvärda kortisonet heter Prednisolon.

Om det fattas hormoner i blodet och behövs hormontillskott, så räcker det mestadels INTE med T4 Levaxin, utan det behövs också T3 Liotyronin i lagom dos. Det är T3 som skall in i cellen.

T4 Levaxin sänker ofta T3-värdet.

Se Gunnels NDT-dagbok, som under 20 år inte blev hjälpt av Levaxin.

NDT är frystorkad sköldkörtel från grisar, som ungefär motsvarar en människas sköldkörtel.

Ett annat viktigt hormon heter insulin, som släpper in blodsockret i cellerna, i cellens cellkärna, bränslecell, mitokondrierna.

Se boken ”Sköldkörteln och mitokondrierna” med  Helena Rooth Svensson.

Många patienter berättar om symtom som deras läkare menar ”inte finns” om symtomen inte kan förklaras med blodanalyser eller annan undersökning. Patienterna riskerar därför att hänvisas runt inom sjukvårdsapparaten från vårdcentral till olika specialistmottagningar som neurolog, medicin-, ortoped-, smärt-, reumatologi- och psykiatrisk mottagning.
”Läkarna baserar som regel sin diagnostik av sjukdomar på en syntes av patientens beskrivna symtom, objektiva fynd vid fysisk undersökning av patienten, objektiva fynd vid laboratorieanalyser av blod eller vävnad och fynd vid bildåtergivande undersökningar som röntgen eller ultraljud. De objektiva undersökningarna väger oftast tyngst.
Saknas samband mellan symtom och objektiva fynd så uteblir ofta diagnos och patienten får ingen adekvat behandling. Inte sällan blir resultatet att doktorn antar att det är psykiska orsaker till patientens upplevelser och ger behandling därefter, vanligen psykofarmaka.
Hypotyreos d v s underfunktion i sköldkörteln är ett vanlig tillstånd som kan avslöjas i blodprover. Ännu vanligare, och som inte avslöjas med blodprov, är bristande sköldkörtelhormonfunktion inne i cellerna. Detta får konsekvenser för cellernas mitokondrier vilket leder till en minskad energiproduktion. Bristande energiproduktion påverkar ett stort antal kroppsfunktioner och har, förutom att det leder till ett snabbare åldrande, skadliga effekter på vår hälsa. Sjukvården saknar i dag enkla, objektiva metoder för mätning av mekanismerna bakom och konsekvenserna av mitokondriella funktionsdefekter i våra celler.
Helena Rooth Svensson redovisar här på god vetenskaplig grund mekanismerna bakom utvecklingen av de sjukdomar som följer vid nedsatt energiproduktion i cellerna. Författaren förklarar orsaken till att det medicinska etablissemanget, på grund av uppfattade normala blodvärden, under lång tid kunnat förbise hela detta sjukdomskomplex.
Boken borde ingå som ett obligatorium i läkarutbildningen och även spridas till de läkare som vanligtvis först kommer i kontakt med patienter med denna och liknande åkommor, nämligen primärvårdsläkarna.”