Kronisk brist på D-vitamin är ett allvarligare tillstånd än vad man är van att tänka i Norden, skriver svenska forskare i Svenska Dagbladet/Opinion under rubriken ”Brist på D-vitamin måste tas på allvar”.
Forskarna Susanne Bejerot och Mats Humble undrar varför ansvariga myndigheter i Sverige inte agerar efter allt prat om riskerna med för litet intag av D-vitamin.
De säger att D-vitaminfrågan tycks ligga på ”ingens bord” och frågar sig hur många sjukdomar som måste kopplas till låga D-vitaminnivåer innan något händer.
Också i Finland blossar D-vitamindiskussionen upp med jämna mellanrum.
På våra breddgrader lyser solen bara 3-4 månader om året så att UVB-strålarna når hit och finländarnas D-vitaminnivåer rasar under hösten och vintern.
Frågan är om vanlig mat kan ge tillräckligt med D-vitamin eller om man måste ta till burken. Åtminstone kan man dra slutsatsen att människor i Norden aktivt måste tänka på sitt D-vitaminintag under vinterhalvåret.
De svenska forskarna påpekar att D-vitaminpreparat är mycket billiga att användas i förebyggande syfte – åtminstone i jämförelse med vad sjukdomarna som orsakas av brist kostar.
Varför behövs D-vitamin?
Låga D-vitaminnivåer utgör en förbisedd och allvarlig riskfaktor för en lång rad kroniska sjukdomar, skriver Bejerot och Humble.
De skriver: ”Att D-vitamin är nödvändigt för ett välfungerande immunförsvar och att D-vitaminbrist ger upphov till värk, muskelsvaghet och kognitiva nedsättningar är väl känt. Möjligen är det mindre känt att D-vitaminbrist också är överrepresenterat vid
MS, Alzheimerdemens, Parkinsons sjukdom, barndiabetes, tjocktarmscancer, schizofreni, fetma, autism, utvecklingsstörning och depression”.
Och vidare påpekar de att D-vitaminbrist under graviditeten kan bidra till en autismutveckling hos barnet eftersom D-vitamin krävs för en normal hjärnutveckling.
De lyfte fram undersökningar där man upptäckt att D-vitaminnivåerna hos barn följde deras etniska ursprung – de lägsta nivåerna uppmättes hos personer med rötter i Afrika och Mellanöstern.
Mörk hy kräver större mängder D-vitamin
Solstrålningen under sommarmånaderna – när solen står som högst på himlen – är förutsättningen för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden.
Mörk hy hämmar bildningen av D-vitamin avsevärt; ljus hy är ett resultat av lång evolutionär anpassning så att D-vitaminproduktionen fungerar så effektivt som möjligt.
I Sverige uppmättes i en stor undersökning svår D-vitaminbrist hos över 90 procent av gravida kvinnor födda i Somalia. Många av dem led också av så svår muskelförsvagning att de inte kunde resa sig från huksittande. Forskarna tror att det sannolikt beror på D-vitaminbrist.
Nordisk forskning visar att ansiktet, armarna och händerna (som utgör 25 procent av kroppsytan) hos en ljushyllt person borde utsättas för starkt solljus 6–8 minuter åt gånger 2-3 gånger i veckan för att kroppen ska kunna producera 5 – 10 μg/D-vitamin D3. För personer med mörk hy krävs mycket mera; 10–15 minuter i solen per dag.
Exempelvis har vart fjärde ljushyllt förskolebarn och hälften av barnen med mörk hy i Umeå konstaterats lida av D-vitaminbrist vintertid.
Stor skillnad mellan minimi- och maximirekommendation
I Finland rekommenderas finländare ett D-vitaminintag på 10 µg/dygn året runt, med undantag för personer över 70 år för vilka rekommenderas dubbel dos.
Många läkare anser att rekommendationerna är alldeles för låga, och det har föreslagits mångdubbelt större doser.
En trygg övre gräns för intag anses vara 25 µg/dygn för barn under 12 månader och 50 µg/dygn för barn mellan 13 månader och 11 år. För unga och vuxna anses en trygg dos vara upp till 100 µg/dygn.
Hos oss gäller också rekommendationerna för personer med ljus hy.
Den här artikeln är skriven i januari 2015. Vi har lyft den igen för att den fortsättningsvis läses aktivt via sociala medier.
Prickiga huset 