I Kalifornien riskerar föräldrar vårdnaden om de nekar sitt barn att göra ett könsbyte, eller om de anser att en psykologisk utredning är bättre

Glenn Mattsing
2023-08-08
https://www.epochtimes.se/Ny-film-avslojar-industri-bakom-konsdysfori

En svensk regissör har avslöjat en industri som sätter ekonomiska intressen före ungdomars hälsa. I USA har osäkerhet kring könstillhörighet skapat en helt ny medicinsk industri, och han frågar sig nu om den är på väg till Sverige. 

Vad driver den kraftiga ökningen av könsdysfori, alltså att någon anser sig vara född med fel kön? Varför är både skolan och stora företag intresserade av könsidentitet och HBTQ-frågor? Det är frågor som regissören Tobias Elvhage från Stockholm försökt att besvara i dramadokumentären Gender Transformation: The Untold Realities. 

För bara några år sedan var begrepp som könsdysfori, transsexualitet och könsneutrala pronomen okända, i alla fall för majoriteten. I Nordamerika har debatten emellanåt varit het, som den mellan studenter vid Toronto universitet och psykologen Jordan B. Peterson. År 2016 blev han konfronterad av arga studenter som krävde tilltal med rätt pronomen, något som Kanadas parlament också drev som en politisk fråga under benämningen Bill C-16. 

Sedan dess har USA:s försvarsdepartement börjat utreda hur en icke-binär person ska kunna ta värvning till militären; Disneys vd har bytt kön; delstaten Pennsylvania har fått en hälsochef som är transperson och i Sverige har sagostunder med transpersoner blivit omtalade. Ämnet är minst sagt på agendan. Men varför? 

Elvhage vill belysa hela fenomenet, vilket i dokumentären benämns som genusideologi. Filmen tar avstamp i diagnosen könsdysfori och vilka som tjänar på det i form av makt och pengar. 

De han har intervjuat ser en växande minoritet av unga som kämpar med psykisk ohälsa och tillhörighet, vilket de  menar att vårdföretag drar nytta av. De målar också upp en ideologisk kamp liknande Maos befrielsekamp för kvinnor, och hur Kina på 60-talet försökte utradera skillnader mellan könen och splittra familjer.

– Man klädde flickor i pojkkläder och motarbetade familjekonstellationen. Om inte familjen existerar blir staten din nya familj, säger Elvhage.

Ibland får föräldrarna höra att barnen riskerar självmord om de inte genomgår undersökning. 

TOBIAS ELVHAGEom vittnesmål från produktionen av dokumentären Gender Transformation 

Hans film tar sin början med berättelsen om Yaeli Martinez från Kalifornien som kämpar med funderingar kring könstillhörighet och beslutar sig för att genomgå en könskorrigerande operation. Hennes mamma berättar historien, för dottern valde till slut att ta sitt liv, 19 år gammal.  

Det tog filmaren Tobias Elvhage (till höger) ett halvår att göra Gender Transformation som släpptes i juni. 

I Martinez fall började processen i skolan, där frågor om könstillhörighet har fått allt större plats.

– Om elever säger att de är födda i fel kropp måste detta mötas på ett bekräftande sätt, säger Elvhage.

I dokumentären avslöjas att skolpersonal i hemlighet hänvisar barn till grupper som diskuterar könstillhörighet. Grupperna samlas efter skoltid på platser som beskrivs som safe spaces, säkra platser. En terapeut berättar att hon har varit ansvarig för en hemlig LBTQ-grupp.

”Jag var så naiv att jag trodde att jag hjälpte barnen att förstå vem de var”, säger Pamela Garfield-Jaeger. ”Vi lovade barnen att inte berätta för föräldrarna.”

En förälder berättar att skolan hade ändrat namn på hennes barn bara för att barnet önskade det. Även då hänvisade man till säkra platser, så att barnen skulle kunna vara sig själva. 

– Ibland får föräldrarna höra att barnen riskerar självmord om de inte genomgår undersökning; vill du hellre ha en död dotter än en levande son, säger Elvhage.

Den 28 juni publicerades en studie i Science som visar att antalet självmordsförsök bland danska transpersoner är nästan åtta gånger högre än bland övrig befolkning. Underlaget bestod av sju miljoner människor över fyra decennier. 

Enligt journalisten Jennifer Bilek är rörelsen finansierad uppifrån. Det är långt ifrån den gräsrotsrörelse som den ibland utmålas som. Hon anser att skolan är en av de platser där detta uttrycks, men att idéerna går att spåra till medicinska bolag, teknikbolag, myndigheter och inflytelserika familjer. 

”Varför sker allt samtidigt”, frågar hon sig. Hon svarar själv på frågan i dokumentären. ”Följ pengarna.”

Hon var själv en del av aktivismen när hon år 2013 upptäckte att det hade blivit känsligt att kritisera den egna organisationen. Hon lade också märke till att HBTQ-rörelsen lade till T för transperson. Under denna period tror hon att rörelserna fick kraft genom ekonomiska injektioner, bland annat från familjer som Stryker.

Familjen Stryker är baserad i USA men dess företag sträcker sig över hela världen. De är också engagerade i en mängd organisationer med kopplingar till HBTQ-frågor, som Arcus Foundation.

Det som gör familjen intressant är att den också äger Stryker Medical, ett stort företag som är specialiserat på utrustning för bland annat kirurgi och neuromedicin. Här menar Bilek att det sanna intresset finns, och det är ekonomiskt. 

Det ekonomiska värdet för könsbekräftande vård är mycket stort. I ett videoklipp beskriver läkaren Shayne Taylor från Vanderbilt University Medical Center hur hon rekommenderar andra sjukhus att ”gå in i könskorrigeringsbranschen” för att det är ”en stor pengamaskin”.

År 2021 var det totala värdet av könskorrigerande kirurgi i USA 1,9 miljarder dollar, nästan 20 miljarder kronor, enligt Grand View Research. Branschorganisationer har uttryckt intresse för könsbekräftande vård ”för att det utgör en vital del av verksamheten”.

Prislappen för att göra ett könsbyte för en vuxen person hos en privat aktör i Sverige är mellan 400 000 och 800 000 kronor. I dag omfattas det av högkostnadsskyddet. 

Thomas Lindén är avdelningschef för Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen och tror att det kan finnas ekonomiska intressen även hos svenska regioner. 

– Ibland behöver specialiserad vård volym för att kunna bedrivas och därför söker man fler patienter, men det kan också vara ekonomiska incitament, säger han.

– Alla regionsjukhus har en outreach-verksamhet där man försöker ta emot patienter från andra länder.

Ett sådant är Sahlgrenska universitetssjukhuset som till exempel vill utöka genom att kunna erbjuda isländska patienter könsbekräftande kirurgi, men Socialstyrelsen har ännu inte givit besked i frågan.

Det paradoxala gällande könsbekräftande vård är att det är långa köer för patienterna, vilket gör att vissa söker sig till privata aktörer eller utomlands. Hela processen är utdragen med psykologmöten och utredningar. År 2001 fick två barn diagnosen könsdysfori i Sverige. Förra året var den siffran 440 stycken.

För att minska köer, problem med varierande vårdkvalitet och brist på forskning gjorde Socialstyrelsen en ny utredning som presenterades i december 2022.

– Vi var besvikna på att se den dåliga kopplingen till forskningen, säger Lindén och benämner det som en underlåtenhetssynd.

Uppdrag granskning avslöjade evidensbrist i dokumentären Transvården från 2021. Då ändrade Socialstyrelsen riktlinjer för hormonbehandlingar. Nu är det strukturella ändringar på gång. 

Den nationella högspecialiserade vården, där könsbekräftande vård ingår, reduceras till ett par regioner, Östergötland och Skåne, där ny personal nu rekryteras. Här ska forskning kopplas närmare till den könsbekräftande vården.

Regioner som Epoch Times har talat med visar tecken på att undvika ingående frågor som rör könsbekräftande vård, men i en region berättar man om en privat aktör som genomför operationer utan remiss eller psykologiska undersökningar. En sådan klinik ska finnas i Malmö, något Lindén på Socialstyrelsen inte känner till. Han tror att det skulle ha avslöjats. 

Ordföranden för Svensk förening för transpersoners hälsa, Attilla Fazekas, har uttryckt irritation över Sveriges återhållsamhet och anser att Sverige och Storbritannien är de länder som är mest kritiska till könsbekräftande vård. Han anser att transfobi är ett större problem. 

Föreningen arrangerar en årlig konferens för aktörer som jobbar med transpersoner och könskorrigerande vård.

I Elvhages film redovisas hur lobbying påverkar läkarkåren och på det sättet skapar nya riktlinjer och acceptans.

Sven Román är specialist inom barn- och ungdomspsykiatri

Att det finns stora pengar att tjäna och att det sker lobbying kan Sven Román, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri, bekräfta.

– Det finns plastikkirurger som tjänar multum på att bland annat ta bort bröst, säger han. 

Han anser att de läkare som gör den typen av ingrepp agerar oetiskt i och med att det inte finns evidens nog, samt att det är irreversibelt.

– Den psykiska ohälsan har ju inte minskat sedan vi började införa könsbekräftande vård. Vi vet det från svenska studier, säger han.

– Det här är identitetspolitik och makthavare tillåter det för att de är rädda att trampa någon på tårna.

Epoch Times har sökt Transammans och RFSU, men de har avböjt medverkan. 

 Kontakta journalisten: glenn.mattsing@epochtimes.se


Könsbekräftande vård 

Könsbekräftande vård och behandling är ett samlingsbegrepp för olika sätt att ändra kroppen så att den stämmer med en upplevd könsidentitet. 

Den omfattar oftast hormonbehandling, olika typer av kirurgi, permanent hårborttagning eller röst- och kommunikationsträning. 

Att byta juridiskt kön kräver en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd som i sin tur kräver ett läkarutlåtande från en psykiater som utrett och diagnostiserat personen som transsexuell. Detta tar vanligen minst två år.

Under utredningstiden ska patienten genomgå ett så kallat Real Life Test, som innebär att personen har levt fullt ut i den andra könsrollen. Tillsammans med beslutet om den nya könstillhörigheten får den sökande tillstånd till könskorrigerande operationer. 

Källa: World Professional Association for Transgender Health (WPATH) tar fram internationella riktlinjer för behandlingar.